Stjärtighet och självmordsstatistik
Alltså, någonstans inom mig kan jag ändå finna förståelse för japanernas regeltänk och om man anstränger sig så går det faktiskt att leva ett relativt smidigt liv här. Om man alltid gör exakt såsom de bestämt så är man sällan i trubbel och det går att genomföra, men det är inte lätt (eller kul). Vet att ni tänker att hur svårt kan det vara men för att exemplifiera kan jag berätta om gårdagen som kom i form av en varm och solig dag, nästan sommarkänsla, så vi bestämde oss för att lira fotboll under eftermiddagen. Hittade en plan som var ledig och började spela men direkt kom det en ilsken japan och förklarade att man inte fick spela innan 16.30. Regler är regler och vi fick lämna planen så att den kunde stå tom i ytterligare två soliga timmar.
Hur som helst, som jag sa så kan jag i alla fall nästan förstå att regler är regler även om motiveringen ibland är vag/svag, men för mig är det en daglig kamp för att inte skrika högt utan istället buga och vända andra kinden till den japanske oskönheten. Vad som däremot verkligen är sorgligt är att denna regelstjärtighet inneboende hos japanerna, kombineras med en total oförmåga att spontant njuta en stund av livet. Denna oförmåga tror jag även är ett resultat av regellivet eftersom de fullkomligt utmanövrerat spontanitet och oväntad lycka ur sina liv. En japansk fest pågår sällan mer än tre timmar och då är det exakt tre timmar som gäller. Lite som konceptet "Ok, nu ska vi ha roligt" i kombination med en tidsgräns. Sedan behöver man naturligtvis inte vara världens partydjur bara för att kunna njuta av livet men vad jag hade velat se mer av är att de bara slutade buga en stund och vände ansiktet mot solen.
Självmordsstatistiken talar sitt tydliga språk och även om livet i Sverige och Japan känns ganska lika i termer av välfärd och lattesorter, så är självmord nästan dubbelt så vanligt här i Japan. Det snackas mycket om hur höga krav japanerna har på sig och hur pressade de är på under skoltiden, på jobbet och resten av livet men enligt min egen iakttagelse så förefaller det vara ett rätt skapat tryck och jag misstänker att japanerna faktiskt vill ha det så. Har noterat att de blir sjukt nervösa så fort saker är ouppstyrda, spontana eller då helt enkelt ingenting händer mer än att folk hänger. Genast plockas bingo-kort fram, mingel avbryts och någon med mikrofon annonserar "Let's have fun!".
Kommentarer
Trackback
