Stan är fylld av byråkrati och viol
Dagens första lektion, 10.30 How to apply for a bank account.
Övning 1. Fyll i en låtsasblankett .
På riktigt. Och det värsta av allt är att trots att/ på grund av att vi så töntigt noggrant gått igenom minsta lilla streck att fylla i, lyckas jag sedan stava mitt eget namn LINGREN. Tog typ en kvart att övertala dem att ge mig en ny blankett.
Jag har förresten lyckats (eller jag och jag) få igång Acern igen! Höll på att tappa det fullständigt i torsdags när en lilla blå plötsligt var väldigt svart, och endast svart. Inte ett livstecken, bortsett från en febrig värme från fläktventilen. Vad göra? Ok, Japan är inte landet där teknik är en bristvara (även om internet tycks bytas mot guld) men problemet (förutom den faktiska utgiften i pappersguld) är att få tag på en ny dator som inte bara kan japanska. Såg framför mig en långvarig huvudvärk över installationsprogram och inställningar av diverse ”datagrejer”. Hade kunnat nöja mig med att ha det på grekiska helt enkelt. MEN, när allt är svart kan det bara bli ljusare och vad vore världen utan nördar med usb-minnen i fickan. Tydligen hade något bränt si och så men han hade programvaran som fixade allt och det var bara att trycka in tretton knappar samtidigt som man tryckte på on-knappen och.. f-cking VOILÀ(ursäkta franskan och ickefranskan). Back on track.
Så, allt känns bra igen. Vädret är underbart såhär post-tyfonen och då och då kommer en stark doft av viol. Vet inte vad det är som jag luktar på, men kanske en viss blomma blommar såhär i slutet av sommaren och sprider denna ljuvliga arom. Läser en bok av Haruki Murakami som heter Norwegian Wood, rekommenderas varmt. Igår köpte jag och Viktor rå fisk som vi skivade och åt med ponzu-sås tills vi mådde lite sådär, when in Rome..
